Nice dag 8: Lördag 10 augusti
Som jag skrev häromdagen har antalet tiggare och hemlösa ökat. På Boulevard Gambetta, en av huvudlederna i Nice och där vi bor, sitter de tätt. En av dem som jag har sett under många år, hade sitt natthärbärge nedanför vår balkong igår kväll. Han är ofta väldigt berusad och gårdagskvällen var inget undantag. Personal från Röda korsets ambulerande hjälpbil pratade med honom och gjorde uppenbarligen bedömningen att han klarade sig själv. Han hade fått tag på ett stort vitt lakan som han med mycken möda lyckades sno in sig i på trottoaren och somnade till slut. Jag vet inte varför men på något sätt har jag tagit denna gravt alkoholiserade och illaluktande man till mitt hjärta. Ingen av dessa människor har hamnat i den situationen av fri vilja och det finns en tragisk berättelse bakom var och en av dem. Jag tänker att det är viktigt att komma ihåg, vi vet aldrig vad som kommer att ske i våra liv. I morse var han borta. Jag hoppas an fick åtminstone några timmars välbehövlig sömn.

Vi har tillbringat dagen på stan. Vi tog spårvagnen till centrum och strosade ner till Place Massena för dagens första kaffe. Jag behövde besöka ni vet vad och att ta sig dit var en upplevelse. Uppför den smalaste spiraltrappa jag någonsin sett, hamnar på någon form av balustrad ovanför köket, sedan ytterligare en halvtrappa upp och där, mellan matlagret och restaurangkylarna fanns toaletten. Den gick inte att låsa, men hade en dusch som kompensation. Ibland tänker jag att jag skulle skriva en bok om alla konstiga toaletter jag har besökt genom åren.

Vi gick vidare, via ett antal affärer och kom till slut fram till ett av våra favoritställen i Nice, Mori´s Bar. Inget speciellt ställe egentligen men vi har återkommit hit under åren. Här sitter man under stora markiser, vinden fläktar skönt och vi tittar på alla människor som går förbi. Bara det är underhållning. Mori´s har ett bra ölutbud, så Snibbe går gärna hit. Här tillbringar vi minst ett par timmar sippande på ett glas rosé, Snibber dricker öl. Stämningen är avslappnad och personalen är trevlig. Här intogs även årets pizza. Vi äter bara en gång om året och liksom förra året, blev det här i Nice. Som Viktväktare tillhör inte pizzor vardagsmenyn. Vi delade på en Margerita som smakade himmelskt.

Lördagskvällens nöjen består för vår del av engelsk deckare och fruktsallad. Inte så upphetsande kanske men alldeles lagom för oss.